Unfortunately, there are no destiny decided for us - we are on our own, how frightening as it sounds'

- Jesus christ.. Hur många som helst har åkt till sina hemländer i Jugoslavien nu och man blir ju bara så sinnessjukt deppig av att tänka på vart man själv befinner sig.. Fine, jag älskar Sverige men känns som om jag har befunnit mig här nu way to long och saken blir ju inte bättre utav att se en massa bilder på utlandet (!!) Egentligen så var det inte så längesen jag var utomlands men ibland får jag bara ett sug efter att åka bort. 
 
Jag längtar verkligen tills den dag då jag kan bo utomlands och har möjligheten till att besöka alla världens länder - Thailand så som Vitryssland. - Krigszon som solsemester.. Efter att ha sett Nobels testamente och varit utomlands två gånger de två senaste åren (Skandinavien räknas inte) så drömmer jag verkligen om ett jobb som utrikeskorrespondent. - Jag vet att det är att satsa högt inom journalistiken och jag är väl medveten om att utrikeskorrespondenter inte har så mycket till fritid, men för mig är det verkligen en dröm att få rapportera från ett annat land och analysera kring dess problem. Familj är ändå ingenting för mig och det skrämmer mig inte att det finns de korrar som dött eller blivit allvarligt skadade. - Att bli korre för mig vore inte bara ett arbete utan faktiskt något självstärkande och den del utav mitt liv som jag faktiskt uppskattar. Hur många utbildar sig inte till jurister, läkare osv och lever sedan den bättre halvan utav sitt liv UTANFÖR jobbet..? - Man ägnar väl förmodligen mer än halva sitt liv till att studera, arbeta och utföra nödvändigheter som man helst sluppit, varför inte njuta utav denna delen också? 
 
Efter mina tre år på gymnasiet dvs IB-linjen för min del, tror jag nog att jag lär studera i London och förbättra min engelska så mycket som möjligt där samtidigt som jag förhoppningsvis läser Journalistik på högre nivå. Sedan får jag se vart jag tar mig - för dessvärre finns det inget öde som redan är bestämt, utan man måste skapa sin egen framtid. Skrämmande men också en möjlighet till att utvecklas.. 

 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0